Nu har jag varit ute med Emil och Pärlan i mer än sju veckor. Det har verkligen varit underbart, jag har fått se så mycket, varit med om så mycket, saker som jag uppsakattat och andra ting som varit alldeles fruktansvärda. Men jag är glad ändå. Tiden har bara rusat fram. I början av resan kändes det som en evighet innan jag skulle åka hem, nästan två månader, men nu är den dagen imorgon. Det känns som en stor sorg. Att behöva lämmna allt det här, solen skiner på mig och den bränner för det är så varmt och klockan är över sju. Framför allt att lämmna Pärlan, hon har varit trygg i alla väder även om det ibland inte har kännts så, men Emil har fått mig att känna mig säker.
Här har jag har upplevt mina värsta nätter, men de underbara dagarna har kompenserat för dem. Jag har inte blivigt avskräckt, även om jag var väldigt osäker i början på om jag verkligen skulle klara det här. Och det gjorde jag. Det kommer defenitivt bli mer segling av.
Jag kommer sakna allting, vattnet, vinden, seglen, Pärlan, att behöva gå upp ur den varma sovsäcken ut i en kall och regnig sjögång, den dåliga maten, sjösjukan, skärgården, västkusten, brännmaneterna och så klart den bästa skepparn, Emil. Som har ställt upp för mig i vått och torrt, när jag genomgått det värsta som funnits och knappt varit mänsklig. Och Tim.
Jag skulle kunna pladdra på i evigheter så det är bäst jag slutar här!
Tack för allt!
Annars har vi landat i Fjällbacka, en jättesöt liten stad och killarna håller på att laga middag. B.l.a. en torsk som vi fick upp idag när vi feskade, dessvärre blev det ingen makrill som vi ville. Nu är sommaren här på riktigt och antagligen här för att stanna. Jag och Tim var och badade och vi hoppade från femmeters hopptorn, och det var nära att brännmaneten kom på mig. Jag har fortfarande inte fått se Emil bada och det kommer jag dessvärre heller inte få, men jag överlever i alla fall. Nu vill också Tim skriva lite om sina påhitt, här kommer han...
Tim här... Jag ville bara berätta att jag idag har gjort förmiddagsfikat åt besättningen på båten. Åsa var så klumpig och gjorde alldeles för mycket gröt. Ohh nej det kan kan man ju inte slänga. Som en en sann kock som jag är bestämde jag mig för att piffa upp gröten lite och bjuda på förmiddagsfika. Jag bakade två olika sorters kakor grötsyltkaka och äpplegrötkaka. Här kommer de smaskiga recepten: Grunden till båda är överbliven havregrynsgröt.
Grötsyltkaka
Blanda i blåbärspulver efter behag i den kvarglömda gröten. Lägg i ett lämpligt antal högar gröt i stekpannan med mycket smör. Platta högarna och gör en liten grop i mitten. Högarna bör ej överstiga 1 cm. Strö på mer blåbärspulver över kakorna. De ska få en fin stekyta, vänd. Ha på lite mer blåbärspulver, stek. Lägg upp de på ett fat, lägg en klick eldorados drottningsylt i hölet och njut, gärna med ett glas saft.
Äpplegrötkaka
Skiva upp lite äpple, släng ner dessa i gröten. Strö på en hel del kanel och socker och blanda runt. Släng upp gröten i pannan med mycket smör, en stor kaka. Strö på mer kanel och socker. Vänd den först när den fått den fina stekytan under. Mer kanel och socker ska nu på, vänta på stekytan. Servas på tallrik i tårtbitar. Serveras med fördel med glass eller vaniljsås. Saft är en själklarhet.
Tack Åsa för att jag fick lära känna dig. Herrååå!
(Döda inte ragatan eller greken bara)
Här har jag har upplevt mina värsta nätter, men de underbara dagarna har kompenserat för dem. Jag har inte blivigt avskräckt, även om jag var väldigt osäker i början på om jag verkligen skulle klara det här. Och det gjorde jag. Det kommer defenitivt bli mer segling av.
Jag kommer sakna allting, vattnet, vinden, seglen, Pärlan, att behöva gå upp ur den varma sovsäcken ut i en kall och regnig sjögång, den dåliga maten, sjösjukan, skärgården, västkusten, brännmaneterna och så klart den bästa skepparn, Emil. Som har ställt upp för mig i vått och torrt, när jag genomgått det värsta som funnits och knappt varit mänsklig. Och Tim.
Jag skulle kunna pladdra på i evigheter så det är bäst jag slutar här!
Tack för allt!
Annars har vi landat i Fjällbacka, en jättesöt liten stad och killarna håller på att laga middag. B.l.a. en torsk som vi fick upp idag när vi feskade, dessvärre blev det ingen makrill som vi ville. Nu är sommaren här på riktigt och antagligen här för att stanna. Jag och Tim var och badade och vi hoppade från femmeters hopptorn, och det var nära att brännmaneten kom på mig. Jag har fortfarande inte fått se Emil bada och det kommer jag dessvärre heller inte få, men jag överlever i alla fall. Nu vill också Tim skriva lite om sina påhitt, här kommer han...
Tim här... Jag ville bara berätta att jag idag har gjort förmiddagsfikat åt besättningen på båten. Åsa var så klumpig och gjorde alldeles för mycket gröt. Ohh nej det kan kan man ju inte slänga. Som en en sann kock som jag är bestämde jag mig för att piffa upp gröten lite och bjuda på förmiddagsfika. Jag bakade två olika sorters kakor grötsyltkaka och äpplegrötkaka. Här kommer de smaskiga recepten: Grunden till båda är överbliven havregrynsgröt.
Grötsyltkaka
Blanda i blåbärspulver efter behag i den kvarglömda gröten. Lägg i ett lämpligt antal högar gröt i stekpannan med mycket smör. Platta högarna och gör en liten grop i mitten. Högarna bör ej överstiga 1 cm. Strö på mer blåbärspulver över kakorna. De ska få en fin stekyta, vänd. Ha på lite mer blåbärspulver, stek. Lägg upp de på ett fat, lägg en klick eldorados drottningsylt i hölet och njut, gärna med ett glas saft.
Äpplegrötkaka
Skiva upp lite äpple, släng ner dessa i gröten. Strö på en hel del kanel och socker och blanda runt. Släng upp gröten i pannan med mycket smör, en stor kaka. Strö på mer kanel och socker. Vänd den först när den fått den fina stekytan under. Mer kanel och socker ska nu på, vänta på stekytan. Servas på tallrik i tårtbitar. Serveras med fördel med glass eller vaniljsås. Saft är en själklarhet.
Tack Åsa för att jag fick lära känna dig. Herrååå!
(Döda inte ragatan eller greken bara)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar